På 1600 -talet år var vattendjupet på
Söderfjärden ca 4 meter. Det var
långgrunt längs kanter så det gick
knappast att utföra något traditionellt
nätfiske. En urgammal fiskemetod
användes på fjärden där 4 - 8
personer iklädda vattentäta skinnbyxor
gick ut i vattnet med sk. "vatar"
som de drog efter sig mot land. Fisken
fångades upp med håv eller händerna
och kastades upp på land.I takt
med att landhöjningen fortskred, ökade
intresset för Söderfjärden med
förhoppningar om att mera mark kunde
utnyttjas. Man skördade bl a stickgräs
som gavs som foder till korna.
Redan 1777 hade
Solf, Munsmo och Sundomborna gemensamt
byggt en dammbyggnad. Genom dammbygget
skulle det skapas åkermark på
Söderfjärden. Bestämmelserna om hur
dammluckorna skulle stängas och öppnas
orsakade många tvister mellan byalagen.
Socknens samtliga byar hade del i
Söderfjärden, på den här tiden ägde
normalt varje gård i Solf två skiften
på fjärden. 1887 påbörjades ett
nyskifte i Solf, som innebar att
Söderfjärden delades mellan bönderna i
Västersolf, Munsmo och Sundombyar.
Under normala
somrar var många av odlingsmarkerna
vattendränkta, och vid Riddardiket var
vattendjupet så stort, att vattnet gick
över knäna på folket som kom för att
slå gräset. Under regniga somrar kunde
vattnet nå upp till Söderfjärdsvägen
så att när man steg ur kärran , steg
man direkt ned i vattnet. Särskilt
mödosamt blev slåttern på den
vattendränkta delen av Söderfjärden.
Slåtterfolket kunde vada omkring i det
kalla vattnet i flera dagar, de somrar
då det hade regnat mycket. det hände
att "koporna" ibland
drev bort med vattnet.
Söderfjärden
var sedan gammalt bebyggt med en massa
små lador. Enligt sägen skulle dessa
haft stor betydelse i 1808 - 1809 års
krig mot Ryssland. Ladorna var många och
något obekant för de ryska trupperna
och dessa trodde att de var de svenska
landstigningskårens tält.
De första
nybyggarna flyttade till Söderfjärden
1902.
Söderfjärden
är indelad mellan Sundom, Munsmo och
Solf . Dessa byar tog iniativet till ett
storartat invallnings- och
torrläggningsprojekt ären 1919 - 1927.
Man byggde bl a en dam med pumpstation,
som vid behov kunde pumpa vatten ut till
havet. Genom detta initiativ och
arbetsinsats blev Söderfjärden helt och
hållet torrlagt.
Fjärden där
bönderna drog upp fisk på 1600 -talet
och bärgade stickgräs på 1800 -talet,
ger idag rika sockerbets- och
spannmålsskördar, pga torrläggningen.
Den gamla fjärdbotten blev till sist en
lysande affär för jordägarna.
Tryckta källor:
- Söderfjärden,
Ett nybyggarsamhälle, Holger
Wester, Scriptum 1995
- Solf
sockens historia , G. Rosenholm,
Solf kommuns förlag 1965.
|